- 2 september - min flippade morgon
Skrivet 2011-09-02 Klockan 12:28:11
Hej igen. Nu har jag svenska. Jag känner att jag är på väg att blinen storbloggare. Fyfan, snart ska jag slå igenom, nääråh. Min morgon va verkligen kaos men det var ett äventyr och jag får se det så. Jag började med att gå upp skit tidigt, kommer inte ens ihåg när. Sen så åkte jag jätte tidigt till tåget, älskade mamma skjutsa mig. Vi han för första gången i tid och jag väntade på tåget (vanligtvis får tåget vänta på mig eller jag får springa). Men det är slut på de där akutrusningarna, jag ska bli mer strukturerad och planera bättre. Men iallafall jag kom på tåget och satt mig bredvid en dam eftersom att det var omöjligt att hitta en två stol till mig själv. På tåget satt det fyra stycken tanter och skrek och diskuterade, skit irriterande. Men efter några minuter försvann deras ansikten framför mig och det blev suddigt. Sen kommer jag inte ihåg nå mer. haha... Jag vaknade av en röst i högtalarna "Uppsala nästa, nästa Uppsala. Avstigning på vänster sida..." jag tänkte äsch jag chillar lite, det tar ju ett tag innan alla ska av osv. Jag blundade lite och sen vaknade jag av att kvinnan bredvid mig puttade lite på mig och sa "ursäkta skulle inte du av i Uppsala?". Fyfan va go! Hon räddade min dag! Sånna gillar jag. Jag tackade kvinnan och gick iväg mot cykeljackten. Och nästan på en gång hittade jag min cykel, deb stod alltså kvar och var hel. Jag tog min cykel och tänkte ta en genväg men tappade bort mig. Jag visste verkligen inte vart jag var och det var hemskt. I 30 minuter letade jag efter rätt väg och hamnade mitt i rusningstrafiken. Och såg hur klockan tickade iväg utan kontroll. Jag ringde mamma och sa att jag va en borta. Hon frågade vad det stod på skyltarna runt om mig och vägledde mig tillbaka. Mamma min ängel <3 jag tog mig tillslut tillbaka och hittade till skolan. Haha.. Men palla, nu ska jag lyssna. Puss mjaooooo
Hej igen. Nu har jag svenska. Jag känner att jag är på väg att blinen storbloggare. Fyfan, snart ska jag slå igenom, nääråh. Min morgon va verkligen kaos men det var ett äventyr och jag får se det så. Jag började med att gå upp skit tidigt, kommer inte ens ihåg när. Sen så åkte jag jätte tidigt till tåget, älskade mamma skjutsa mig. Vi han för första gången i tid och jag väntade på tåget (vanligtvis får tåget vänta på mig eller jag får springa). Men det är slut på de där akutrusningarna, jag ska bli mer strukturerad och planera bättre. Men iallafall jag kom på tåget och satt mig bredvid en dam eftersom att det var omöjligt att hitta en två stol till mig själv. På tåget satt det fyra stycken tanter och skrek och diskuterade, skit irriterande. Men efter några minuter försvann deras ansikten framför mig och det blev suddigt. Sen kommer jag inte ihåg nå mer. haha... Jag vaknade av en röst i högtalarna "Uppsala nästa, nästa Uppsala. Avstigning på vänster sida..." jag tänkte äsch jag chillar lite, det tar ju ett tag innan alla ska av osv. Jag blundade lite och sen vaknade jag av att kvinnan bredvid mig puttade lite på mig och sa "ursäkta skulle inte du av i Uppsala?". Fyfan va go! Hon räddade min dag! Sånna gillar jag. Jag tackade kvinnan och gick iväg mot cykeljackten. Och nästan på en gång hittade jag min cykel, deb stod alltså kvar och var hel. Jag tog min cykel och tänkte ta en genväg men tappade bort mig. Jag visste verkligen inte vart jag var och det var hemskt. I 30 minuter letade jag efter rätt väg och hamnade mitt i rusningstrafiken. Och såg hur klockan tickade iväg utan kontroll. Jag ringde mamma och sa att jag va en borta. Hon frågade vad det stod på skyltarna runt om mig och vägledde mig tillbaka. Mamma min ängel <3 jag tog mig tillslut tillbaka och hittade till skolan. Haha.. Men palla, nu ska jag lyssna. Puss mjaooooo
Kommentarer
Trackback
